Första arbetsdagen i veckan och det var dömycket att göra. Jag jobbade över men blev ändå inte klar. Och så varmt vi har på jobbet. Det går knappt att andas. Det är hemskt. Desto svalare har jag här hemma. Det är så skönt nu den här årstiden. Men på vintern är det mindre kul. Då får vi bylsa på oss ordentligt.

Efter jobbet gick jag på stan och köpte en intensivt röd topp. Jag handlar kläder så sällan så för mig är det en stor händelse och lika stor glädje när jag köpt något nytt. Sen köpte jag med mig sushi hem.

Anette

Nu är jag hemma efter midsommarfirandet i stugan. Regnet har öst ner i princip hela tiden. Mamma kom inte ut men mina söner kom och åt med mig på midsommarafton.

Dagen innan flyttade en katt in i min stuga. Sååå kelig och såååå full av fästingar. Brrr. Jag satt och stickade när jag hörde att det knackade på fönstret. När jag tittade dit så stod han i blomsterlådan och jamade. Han sov hos mig på natten men jag är säker på att han har ett hem i närheten. Jag vill inte ha någon katt just nu men det var precis vad stugan behöver, tycker jag. Så när jag flyttar ut dit permanent så skaffar jag katt.

Igår satt jag och pysslade hela dagen. Först stickade jag. Sen gjorde jag en krans. Och framåt kvällen började jag med decoupage.

Idag åkte jag till mamma för hon är så deprimerad. Hon bara gråter och orkar ingenting. Jag ska ringa hemtjänsten och höra vad som kan göras. Kanske de har en psykolog som mamma kan få prata med. Men när jag gick därifrån så önskade jag faktiskt att mamma kunde få dö nu. Hon orkar inte mer. Och hon mår så väldigt dåligt. Det är hemskt att se min pigga, glada och aktiva mamma stå böjd över en käpp och andas tungt. Med tårarna droppandes ner på de rynkiga men rosiga kinderna. Fast idag var hon gråblek. Stackars min lilla mamma.

Anette

Idag har jag varit hemma från jobbet och liiiidit. Jag mår så illa. Och det kommer i vågor. Jag hoppas jag kan jobba imorgon. Först ska jag iväg och ta min spruta i magen och sen känner jag om jag orkar.

Mer att göra imorgon. Det är ju dagen före midsommarafton och jag får min lön så det är bara att sätta igång och handla efter jobbet. Undrar hur många fler som ska göra det? Sen ska jag släpa hem allt. Se till att det finns mat hemma åt Joakim som inte ska med till stugan. Efter det släpar jag ut allt på bussen. Det är ganska långt att gå från bussen till stugan men jag kan ju alltid stanna och vila lite ibland.

På fredag kommer mamma med färdtjänst och hon har bestämt sig för att inte ta med katten. Han är så långhårig och hon är rädd för fästingar. Så hon åker hem igen. Men det ska visst inte bli så bra väder så hon kan ju komma en annan gång också. EN annan gång? Jag hoppas hon kommer ofta.

Nu önskar jag er alla en riktigt fin midsommar.

Kram

Anette

Det är mycket på jobbet så igår jobbade jag över en timme. Men nu börjar det lugna sig lite. Snart är det midsommar och dagen före får jag pengar. Då ska jag handla ALL mat och ta ut till stugan. På bussen!!! Hur ska jag orka? Johans bil fungerar inte och jag vet inte om han hinner få ordning på den till dess. Jag har ingen lust att åka flera gånger heller. När jag väl kommit ut dit kvällen innan så vill jag stanna och förbereda maten.

Vädret ska visst inte bli så fint men det är okej. Det finns ju en stuga att vara i. Mamma ska komma ut och hon är jättepigg och förväntansfull inför vistelsen på landet. Hon kommer att vara där hela helgen. Det ska bli kul att få ge henne den här glädjen.

Anette

Regnet vräker ner och har så gjort hela dagen. Det behövs verkligen. Och så här är det: I fredags var jag och tog skelettscint, alltså röntgen. När jag var klar så "läckte" sköterskan: "Jag får ju inte säga något men det ser bra ut". VIlken lättnad. Sen fick jag sätta mig i väntrummet för läkaren skulle kolla om det behövdes fler bilder. När sköterskan kom tillbaka så gjorde hon tummen upp och såg väldigt finurlig ut. Det tolkar jag som att jag inte har cancer. Jag blev så lättad så jag blev jättetrött, fick ont i huvudet och mådde illa. Inte konstigt med tanke på hur jag mått sista tiden. Visserligen har jag inte fått något svar från min läkaren men jag är övertygad om att det är grönt. Inte cancer. Jag får fortsätta leva. Och det är ju det jag vill. Tack för allt stöd jag fått under den här tiden.

Idag var jag hos mamma för hon är så deprimerad. Hon klarar/orkar inte göra någonting längre. När hon t.ex diskat (sittandes på en stol) så måste hon lägga sig efteråt. Nu unnar jag henne att få dö. Det är inte människovärdigt längre. Hon som alltid varit pigg och rask. Nu måste hon ha hjälp med allt. Jag lyckas pigga upp henne när jag är där och ska försöka åka till henne lite oftare. Kan jag göra det lilla så är det klart att jag gör det.

Nu ska ni ha det så bra allihop och fortsätt leva. Det tänker jag göra.

Kram

Anette

Nu har det gått flera dagar sen jag skrev sist. Jag mår inte så bra men imorgon ska jag göra min skelettscint och på onsdag får jag svar.

Sen kanske, kanske, hoppas, hoppas, vi åker till Härnösand imorgon. Om Johan får tag i en bil. Jennie fyller år nästa vecka så vi tänkte fira henne nu i helgen. Om inte det blir av så kommer Joakim och jag att ta bussen upp efter midsommar. Jag funderar också på att åka upp dit och vara där några dagar när jag har semester.

Åker vi inte upp imorgon så åker jag ut till landet.

Här kommer fler bilder som jag fått. Sommargåvor, alltså.

Först ut är min kära vän Ella. Tack min kära vän.

Sen är det min "granne" Sussi. Stort tack.

Så är jag tillbaka i stan efter en varm och fin helg på landet. Alla, utom nio, pelargoner är ute i stugan nu. Vilket innebär att jag får åka som en skottspole mellan landet och stan för att vattna. Annars lär de stackarna förgås.

Igår kväll satt jag ute i trädgården i skymningen och njöt av en drink. Då hör jag ett brak i skogen bakom mig. Jag far upp och börjar kolla efter en stor karl eller en älg. Men ut ur skogsbrynet kommer en igelkott!

Och imorse vaknade jag och låg och lyssnade på regnet som vräkte ner. Nästa gång jag vaknade var det tyst men tredje gången skvalade det igen. Då hörde jag att det var kylskåpet som lät!

Nu är det dags för veckosaneringen. Och så måste jag göra mat också.

Anette

Nu har jag gjort klart allt på jobbet och ska strax gå till bussen. Hem och där hämtar Johan mig. Han ska köra ut mig och alla pelargoner till landet ikväll. Det ska bli så underbart skönt att få komma ut på landet. Här står luften stilla och solen vräker ner. När jag kommer ut så byter jag till kjol och linne och sätter upp håret. Sen går jag bara runt och njuter en stund. Ha en jättefin helg alllihop. Det tänker jag ha.

Puss och gull

Anette