Inte ska jag lägga ner min blogg inte. Det var en tillfällig svaghet. Och jag kommer även i fortsättningen skriva om det jag vill. Ingen censur här inte. Fula kommentarer kommer jag att publicera men inte bemöta. De får tala för sig själva.

Tack Millis för ditt stöd. Du är en sann vän. Och jag har faktiskt fler irl. Även släktingar som ställer helt upp på min sida. Många släktingar, faktiskt. Det var det sista jag tråkar ut er med om släktfejden. Och min älskade mamma kommer jag att fortsätta försvara.

Så - Sisters from hell - förena er!!! Det är en låttitel men jag har tyvärr inte hört den.

Oj, jag har ju kört en maskin tvätt idag och inte hunnit hänga den än. Kommer strax.

Så.

Tyvärr är klockan för mycket så jag hinner inte köra en maskin till. Men det gör jag imorgon efter disken. Kanske jag stryker lite också. Det är slut på semestern och arbetet börjar på måndag igen och då gäller det att ha kläderna i ordning.

I´M BACK!!!! HAHAHAHAHAHAHA..... (Ozzy)

Herregud. Vilken dag. Och vilka falska människor det finns. Se gärna den nya kommentaren på föregående inlägg. Och vi är släkt!!! Läs och häpna. Sms har jag också fått. Fult. Varför inte vända sig till mig direkt? Varför dra in två andra och såra dem? Varför dra in mormor över huvud taget? Bryr vi oss inte om henne tillräckligt för att lämna henne utanför?

En blogg är ju, som de flesta vet, en dagbok och där skriver man det som händer i ens vardag. Nu har jag för mig att jag inte brukar skriva om hur jag diskar och stryker men okej. Det kanske jag gjort någongång. OCH jag skriver det om jag vill. Vill någon sedan läsa det så varsågod. Eller låt bli.

Censur trodde jag inte heller man skulle behöva använda. Självklart lämnar jag inte ut någon, skriver ingen om sex eller rasism. Det är en massa regler som själva förnuftet råder över. Och jag har faktiskt den spärren helt naturligt i mig.

Orsaken att jag skrev det inlägg som jag nu tagit bort är att berätta bakgrunden varför jag mådde dåligt. Jag är ledsen om jag trampade någon/några på tårna. Eftersom mina läsare inte känner personen i fråga så tyckte jag inte det var så farligt. Och rubriken tyckte jag var finurlig.

Nu vill jag tacka min vänner för den här tiden. Det har gett mig mycket. Men nu är bloggen nedlagd. Och jag ska ringa min syster och be om förlåtelse också för att undgå polisanmälan.

Jag har fått en utmärkelse (tillsammans med två till) av Yvonne.  Jag blev så himla glad. Tack snälla Yvonne och välkommen tillbaka i bloggeriet.

Samtidigt som jag skrev ovanstående rader så ringde telefonen. Mammas katt, och min, kan inte röra bakbenen. Han är gammal, vad vi vet så är han 11 år men kan vara äldre än så.

Lurven var min katt från början men flyttade till mamma så hon skulle få lite sällskap. Där har han haft det jättebra. Visserligen väldigt bortskämd men högt älskad.

Nu ska jag göra mig i ordning och fara hem till mamma snabbt. Hon är så upprörd och orolig. Jag skriver mer sen.

Anette